FAQ - Vanliga frågor

Dessa frågor och svar är skyddade enligt lagen om upphovsrätt och får inte kopieras.
Media bör kontakta oss innan citat (vilket självklart är lagligt) för att få de allra senaste svaren på frågorna (vilka kan skilja sig något från svaren på websiten). Privatpersoner äger rätt att i informationssyfte sprida informationen på denna sida, under förutsättning att detta sker utan vinstsyfte och med hänvisning till vår websida. Kopiering till andra websidor är inte tillåtet utan vår skriftliga överenskommelse om att detta får ske. Vid frågor om detta, vänligen kontakta oss.

1. Websiten
1.1, Varför finns denna site?
1.2, Vem har gjort denna site?
1.3, Är detta en officiell svensk website?
1.4, Det är något som inte stämmer/finns med i er FAQ, hur lägger jag till/ändrar detta?
1.5, Jag har blivit drabbad, hur kontaktar jag er?

2. Nigeriabreven
2.1, Vad är ett Nigeriabrev? - UPPDATERAD: 2004-07-14
2.2, Vad betyder siffrorna "419" som brukar stå i sammband med denna bluff?
2.3, När skickades de första breven ut?
2.4, Hur har de fått min adress?
2.5, Jag har fått ett brev, men jag tror inte detta är en bluff. Varför säger ni att det är det?
2.6, Jag har fått ett underligt brev, men det ser inte ut som ett Nigeriabrev?
2.7, Hur ser ett vanligt Nigeriabrev ut?
2.8, Jag har fått ett Nigeriabrev, vad ska jag göra nu?
2.9, Jag har blivit lurad på pengar, vad ska jag göra?

3. Bluffen
3.1, Hur går bluffen till?
3.2, Hur mycket pengar brukar man bli av med?
3.3, När får man pengarna som det står om i Nigeriabrevet?
3.4, Finns det andra sorters bluffar som inte går ut på att man skickar dem pengar?
3.5, Kan jag råka illa ut om jag skickat pengar? Har jag begått en illegal handling?
3.6, Varför vill de att jag ska åka till Nigeria/Holland/England/etc.?
3.7, Vad händer om jag åker till Nigeria/Holland/England/etc.?
3.8, Vilka ligger bakom dessa brev? - UPPDATERAD: 2004-04-10

4. Faror/våld/hot/kidnappningar
4.1, Är det farligt att få Nigeriabrev?
4.2, Är det farligt att svara på Nigeriabrev?
4.3, Jag har blivit hotad av en Nigeriansk bluffmakare, vad ska jag göra?
4.4, Vilka faror finns?
4.5, Har någon svensk råkat illa ut?

5. Svensk polis/rättsväsende/instutioner
5.1, Vad gör svensk polis?
5.2, Vad gör UD (Utrikesdepartementet)?
5.3, Vad gör Interpol/SAS/CIA/FBI/Secret Service/etc.?

1. Websiten
1.1, Varför finns denna site?
Den här siten finns för att förhindra att fler människor och företag faller offer för Nigeriabreven. Vill du veta mer om varför denna site har startats, vänligen klicka här.

1.2, Vem har gjort denna site?
Den här siten är gjord av en svensk privatperson som har privatforskat i ämnet sedan 1996.

1.3, Är detta en officiell svensk website?
Nej. Vad vi vet finns det ingen "officiell svensk website" om Nigeriabreven. Detta är en privat website, och är troligtvis den mest utförliga svenska websiten om denna bluff.

1.4, Det är något som inte stämmer/finns med i er FAQ, hur lägger jag till/ändrar detta?
Kontakta oss genom att klicka här och skriv i ditt email vad som skall läggas till eller vad du tycker är fel i våra svar. Vi kan inte garantera att vi kan svara på din fråga, lägger till den till vår FAQ eller ändrar det svar vi har på vår website. Men all information och all korrenspodens som har med detta att göra är intressant för oss.

1.5, Jag har blivit drabbad, hur kontaktar jag er?
Om du har blivit av med pengar, klicka här. Om du fått ett Nigeriebrev (via fax, email, post eller annat sätt) vänligen klicka här. Du kan kontakta oss genom att klicka här.

2. Nigeriabreven
2.1, Vad är ett Nigeriabrev?
Ett Nigeriabrev är ett brev som sänds antingen via fax (ett av de vanligaste sätten i USA), email (mycket vanligt i Sverige) eller post (var mycket vanligt under 1980-talet). Nyare metoder är även via telefon (åtminstone ett par kända fall i Sverige) där bluffmakarna ringer upp offret direkt, utan tidigare kontakt.

Numer har man också sett Nigeriabrev via SMS! En variant på detta kan ni se nedan.

I brevet (den första kontakten) står oftast att brevskrivaren vill ha hjälp med att föra ut en större summa pengar (vanligen 30 - 80 miljoner dollar, större och mindre summor figurerar) ut ur Nigeria (andra länder såsom Sierra Leone, Sydafrika, Somalia etc., har blivit vanligare på sista tiden). Offret, det vill säga mottagaren av brevet, får procent för att man hjälpt till. Denna procent är vanligen mellan 10-25%. Det rör sig alltså om mycket pengar. Den hjälp brevskrivaren vill ha består oftast i att mottagaren skall uppehålla sitt konto för den totala penningsumman, och att man vid ett senare skede skall få ett nytt konto dit man skall föra pengar, minus sin egen procent.

Det är vanligt att brevskrivaren säger sig vara en general, tjänsteman av den Nigerianska staten eller liknande. Pengarna sägs ofta komma från korrupta företagsaffärer, Nigerianska staten eller oljeaffärer.

OBSERVERA:
Det är MYCKET vanligt med olika varianter på detta. T ex faller många offer för de olika "arv"-breven. Dessa brev/kontakter är utformade så att brevskrivaren, eller personen som kontaktar offret, säger sig vara en advokat som på ett eller annat sätt lyckats få tag i offrets emailadress. Offret (den som blir kontaktad), sägs ha släkt som omkommit i ett afrikanskt (eller asiatiskt) land. Advokaten har nu en summa pengar att ge Offret. 

Detta är ett Nigerabrev precis som alla andra. Flera personer blir lurade av detta, för de tror att det inte är ett Nigeriabrev, eftersom det rör sig om ett arv. Men metoden är exakt likadan, det är bara den initiella kontakten som skiljer sig något.

En nyare variant är de brev som skickas ut som redan tidigt i brevet skriver att det INTE är ett Nigeriabrev. Detta är på riktigt, står det. Detta är självklart falskt. Det finns inga pengar, det är bara en nyare metod att försöka lura folk, nu när Nigeriabluffen börjar bli mer känd.

Klicka här för att se ett sådant brev.

Exempel på Nigeriabrev via SMS:
" Sir, I´m mr T.Numan. Head of finance NNPC. I need ur help 2 transfer out
$27,5m accruing frm inflated contract. Send ur a/c, tel&fax 4 more info.
Treat confidential. "

Detta Nigeriabrev kom från telefonnummer: +2348028510488.
Vi varnar alltså för detta eftersom detta också är ett regelrätt Nigeriabrev, och
ingenting annat! Svara inte på SMS som du inte vet var de kommer ifrån.

2.2, Vad betyder siffrorna "419" som brukar stå i sammband med denna bluff?
"419" är den officiella juridiska koden i Nigeria för denna bluff, som i andra länder kallas "advance fee fraud", det vill säga "förskottsavgiftsbluff".

2.3, När skickades de första breven ut?
Man tror att de första Nigeriabreven sändes ut under 1950-talet till företag i USA. Det var dock under 1980-talet som breven (i och med den Nigerianska militärdiktaturen) fick sin riktiga boom, och miljoner brev har sänts sedan dess.

2.4, Hur har de fått min adress?
Det är mycket vanligt att förövarna får tag i adressen via Exportrådets "lilla blå", det vill säga deras Swedish Export Directory. Om ni är medlemmar av Exportrådet och ert företag har sin adress i den boken får man ofelbart Nigeriabrev. Exportrådet (som jag har varit i kontakt med) har minskat sin distribution i de områden man vet att dessa skurkar utgår ifrån.

Det är också mycket vanligt att adresser tas från websidor på internet, telefonkataloger och andra adressregister. Det enda sättet att skydda sig till hundra procent är att inte ge ut sin adress i något tillfälle, vilket är relativt omöjligt för vissa företag.

2.5, Jag har fått ett brev, men jag tror inte detta är en bluff. Varför säger ni att det är det?
Om vi säger att det är en bluff så är det en bluff. Vi skriver inte på denna website saker som vi inte är säkra på. Om vi inte är säkra på att det är en bluff så har vi skrivit ut detta.

Det finns många varianter på denna bluff. På sista tiden har spam (obeställda email) blivit mycket vanligt, och då har andra erbjudanden om t ex snabba pengar genom att arbeta hemma, lågpriser på kontorsmateriel (som toner och papper till skrivare) nästan slagit ut Nigeriabreven. Dessa erbjudanden är också bluff! Vi tar dock inte upp dessa bluffar, utan råder er till att kika på våra länkar för att hitta information om dessa brev.

Vanligt nuförtiden är dock WERKEN BIJ DE LOTTO vilka, enligt vissa källor, är Nigeriabluffmakare som sadlat om. Werken Bij de Lotto utgår ifrån Holland, och där finns även en del Nigeriafilialer som samlar in stora delar av de pengar som kommer från Europeiska företag. Werken bij de lotto är en bluff som också går ut på att lura dig på pengar. Har du fått ett sådant email skall du gå till väga på samma sätt som med ett "vanligt" Nigeriabrev.

2.6, Jag har fått ett underligt brev, men det ser inte ut som ett Nigeriabrev?
Det kan vara ett Werken bij de Lotto-brev (se 2.5) eller ett "bra erbjudande" (se 2.5). Det kan också vara en snäll afrikansk person som faktiskt vill ha hjälp!

Man ska på inget vis bli hysterisk bara för att en person från Nigeria skriver ett email. Det kan röra sig om ett sjysst affärssammarbete. Men man ska självklart alltid vara på sin vakt (det gäller även om brevskrivaren är från Sverige, USA eller annat land också, såklart).

Är det ett brev som du tycker verkar skumt, så vidarebefodra det gärna till oss. Titta först på våra länkar till andra websiter, för där finns annan information om andra bedrägeriförsök.

2.7, Hur ser ett vanligt Nigeriabrev ut?
Klicka här för en websida med lite olika Nigeriabrev.
Du kan även titta på de andra websiterna vi länkar till, klicka här, för fler olika brev, dokument och berättelser från offer.

2.8, Jag har fått ett Nigeriabrev, vad ska jag göra nu?
Om du har förlorat pengar, se 2.9.
Annars kan du vidarebefodra det (med samtliga headers) till oss. Se kontaktsidan. Du ska även kontakta Rikskrim som gärna vill ha kopior och/eller originalen.

Flera poliser från olika lokala polismyndigheter i Sverige, har sagt åt personer som senare kontaktat mig, att kasta bort alla brev, ta bort email och radera all information om de Nigerianska skurkarna. DETTA SKA DU UNDER INGA OMSTÄNDIGHETER GÖRA! Du skall självklart behålla allt material du har fått - allt kan användas som bevis om målet skulle gå vidare till domstol.

Om du har varit i kontakt med polisen och gjort en anmälan och polisen vid senare tillfälle anser att du skall ta bort allt material, så ska du kontakta polisen igen, gärna vid ett annat distrikt och göra en ny polisanmälan mot de poliser som uppmanat dig att göra så. Att uppmana någon att förstöra bevismaterial är enligt svensk lag förbjudet. Varför polisen i Sverige vid flertalet tillfällen gjort så här kan jag inte svara på, men det är ytterst allvarligt.

Jag upprepar: Ta aldrig bort de brev/email du fått, skriv ner telefonsamtal så ordagrant du kan och försök föra dagbok. Gör istället backup'er och kopior!

2.9, Jag har blivit lurad på pengar, vad ska jag göra?
Kontakta genast din lokala polismyndighet. Sänd inte oss kopior förrän ärendet är avslutat hos polisen. När ärendet dock är avslutat vill vi gärna ha både kopior på samtliga brev och transaktioner (du kan svärta över ditt namn, adress och kontonummer) samt en beskrivning på hur det hela gick till. ALLA brev som sänds till oss kommer alltid att behandlas med yttersta sekretess. ALLA namn raderas och du förblir alltid anonym.

3. Bluffen
3.1, Hur går bluffen till?
I brevet (den första kontakten) står oftast att brevskrivaren vill ha hjälp med att föra ut en större summa pengar (vanligen 30 - 80 miljoner dollar, större och mindre summor figurerar) ut ur Nigeria (andra länder såsom Sierra Leone, Sydafrika, Somalia etc., har blivit vanligare på sista tiden). Offret, det vill säga mottagaren av brevet, får procent för att man hjälpt till. Denna procent är vanligen mellan 10-25%. Det rör sig alltså om mycket pengar. Den hjälp brevskrivaren vill ha består oftast i att mottagaren skall uppehålla sitt konto för den totala penningsumman, och att man vid ett senare skede skall få ett nytt konto dit man skall föra pengar, minus sin egen procent.

Efter denna procedur med det första brevet kontaktar offret brevskrivaren och visar intresse. Det som då händer är att brevskrivaren ger offret en kod, eller ger offret en kontaktprocedur att följa vid framtida kontakter. Detta gäller dock i ytterst liten grad emailkontakter.

Denna kod skapas därför att brevskrivaren skickat ut flera hundra (ibland tusentals eller hundratusentals) brev, och därför behöver ett sätt att hålla isär offren. Organisationen kring dessa brev är mycket rigorös.

Efter den första kontakten brukar det ta cirka en vecka innan nästa kontakt tas. Brevskrivaren kontaktar då offret, vanligtvis via telefon. Ibland uppkommer den första avgiften redan här, vid den andra kontakten. Det kan då röra sig om en mycket liten avgift som skall betalas av offret för att brevskrivaren skall kunna fortsätta med transaktionen. T ex kan brevskrivaren hävda att bankchefen skall mutas, eller att det är en statlig avgift som måste betalas.

Offret sänder den lilla summan via wire-transfer (SWIFT) eller skickar en bankväxel eller liknande via post. Det är vanligt att brevskrivaren frågor om kontonummer och dylik information i den andra, eller tredje, kontakten. De hävdar då att offret skall skapa en fullmakt åt brevskrivaren så att de kan komma åt kontot.

Många tror att brevskrivaren i detta läge länsar offrets konto (så har t ex stått i media). Detta är fel! Så går det inte till! Istället brukar dessa bedragare ha ett mycket stort tålamod och istället för att länsa kontot på en gång (det är ju inte säkert att offret har alla sina pengar där) så brukar man ge sken av nya avgifter, mutor och kostnader som uppkommit i samband med transaktionen.

Offret brukar ju inte vilja ge upp så mycket pengar (det kan ju handla om trettio miljoner kronor eller mer för offret), så offret är ofta villigt att betala ut dessa summor. De första avgifterna kan ligga runt hundra kronor, medans de sista avgifterna (innan offret ger upp) kan handla om hundratusentals kronor, eller miljoner!

Det är vanligt att offret i ett sent skede lockas att åka till Nigeria eller en Europeisk plats, såsom England eller Holland. Väl där kan offret utsättas för andra bedrägeriförsök eller rent av bli kidnappad. Det är vanligt att dessa vistelser i t ex Nigeria, iallafall förr, gick lungt till och att offret blev visad runt i officiella Nigerianska lokaler, såsom Nigerias Nationalbank i Lagos eller statskontor.

Det har aldrig hänt att något offer fått ut några pengar genom denna bluff. Det är alltså mycket viktigt att förstå att man aldrig kan tjäna pengar genom att ge dessa bedragare pengar. Vissa tycks ändå tro att de Nigerianska pengerna existerar - det gör de inte!

3.2, Hur mycket pengar brukar man bli av med?
Så lite som ett par hundra kronor upp till flera miljoner kronor. Flera personer i USA har förlorat miljoner kronor. Det finns folk i Sverige som förlorat upp emot en miljon kronor.

3.3, När får man pengarna som det står om i Nigeriabrevet?
Aldrig. De existerar inte.

3.4, Finns det andra sorters bluffar som inte går ut på att man skickar dem pengar?
Ja. Nya bluffar verkar gå ut på att företag i Sverige skall ordna visum åt bedragarna/bluffmakarna.

Det finns även andra bedrägerier man kan råka ut för om man bestämt träff med skurkarna. Bland annat "väsktricket".

Denna bluff går ut på att offret och förövarna träffas, kanske i ett kontor i Holland, eller i ett konferensrum på Heatrow i England. Förövarna visar upp en väska som enligt skurkarna innehåller en del av, eller hela summan, pengar som det första brevet handlade om. Dock är pengarna svartmålade! Bedragarna förklarar att den svarta färgen målats av CIA-agenter under USA's krig i Somalia, och att pengarna härör därifrån, eller så kan de påstå att pengarna kommer från Apartheidregimen i Sydafrika, och att pengarna målades svarta för att kunna föras ut ur Sydafrika.

Bedragarna tar fram en liten flaska med ett lösningsmedel, tar upp tre-fyra sedlar och tvättar dem. Man visar offret detta som tydligt kan se att det är en hundradollarssedel. Ibland kan offret få välja ut vilka sedler som skall tvättas (vilket bevisar bedragarnas manipulationsskicklighet).

När offret skall få väskan presenteras han för ett problem: Det finns inget mer lösningsmedel, men det går att köpas av en person (som bedragarna har med sig) för 50,000 dollar (den vanligaste summan, andra summor förekommer). Offret köper medlet och åker hem.

Väl hemma visar det sig såklart att pengarna bara är svarta papperslappar och att offret betalat en halv miljon för lite thinner.

Det finns även andra varianter. Se våra länkar för att komma till andra websiter som tar upp andra bedrägerier.

3.5, Kan jag råka illa ut om jag skickat pengar? Har jag begått en illegal handling?
Det finns ingen som har råkat illa ut som bara skickat dem pengar. Många har råkat illa ut som åkt för att träffa dem, dock.

Du begår inte en illegal handling genom att betala ut pengar till dessa bedragare. Skurkarna brukar dock hävda att du begår en illegal handling för att skrämma dig till tystnad när väl bluffen uppdagas.

Har du blivit drabbad är det mycket viktigt att du kontaktar polisen! Du kan inte råka illa ut om du kontaktar polisen!

3.6, Varför vill de att jag ska åka till Nigeria/Holland/England/etc.?
För att de vill lura av dig mera pengar, alternativt kidnappa dig och begära lösensumma. Det sistnämnda är ytterst vanligt när det gäller Nigeriabluffmakare som agerar i Sydafrika.

3.7, Vad händer om jag åker till Nigeria/Holland/England/etc.?
Oftast råkar du ut för en annan bluff (se 3.4) eller så vill de bara invagga dig i ytterligare säkerhet, genom att visa runt dig i officiella byggnader (se 3.1) eller så vill de kidnappa dig för att begära lösensumma (se 3.6 och 4.4).

3.8, Vilka ligger bakom dessa brev?
Nigeriabreven har skickats ut i olika omfattning och med olika metoder sedan 1950-talet.
På 1980-talet spred det sig under större utsträckning, och det blev då ett ordentligt problem.
Nigeria har under lång tid varit offer för en omfattande korruption, vilket har lett till att denna bluff fått rejält fotfäste i landet. Under senare år har bluffen dock spridit sig till Asien och andra afrikanska länder.

Nigeriabrevsbedragarnas organisation är komplicerad. De är dels uppdelade i operativa celler med en speciell person som är utsedd som transportör av de medel cellen drar in. Men varje transportör står oftast i kontakt med en annan transportör, och transporterar således sällan de ekonomiska medel de lurar åt sig, till organisationens ledare.

Man antar att strukturen är uppdelad i tre skikt. Ett yttre skikt med operativa, små, celler. Dessa små celler har ingen eller väldigt liten insyn i det andra, inre skiktet, och ingen insyn alls i det allra innersta skiktet.

Det andra skiktet består också av celler, men transportörerna här skickar pengarna till högre ledare i det allra innersta centralskiktet. Dessa operativa celler har förmodligen andra sysselsättningar på sidan av Nigeriabrevsutskicken, som t ex narkotikasmuggling, trafficing, narkotikaproduktion och vapensmuggling.

Det inre skiktet består av rika högt uppsatta personer som styr och kontrollerar cellerna i det andra skiktet. (Cellerna i det tredje skiktet verkar ha ganska fritt spelrum. Det är t ex inte ovanligt att de skickar Nigeriabrev till varandra!)

Klicka här för en PDF som visar hur organisationens uppbyggnad ser ut.
Du behöver Adobe Acrobat Reader för att kunna öppna PDF-filen.

4. Faror/våld/hot/kidnappningar
4.1, Är det farligt att få Nigeriabrev?
Nej, det är inte farligt.

4.2, Är det farligt att svara på Nigeriabrev?
Nej, det är inte farligt. Man bör inte svara på dem dock. Det finns ingen fara i att svara på dem heller, men det kan vara otrevligt att bli utsatt för hot (se 4.3) eller fortsatta kontakter.

4.3, Jag har blivit hotad av en Nigeriansk bluffmakare, vad ska jag göra?
Kontakta din lokala polis. Ge polisen så mycket information som möjligt. Radera inte orginalbreven/email/fax. Behåll alla orginalhandlingar, inklusive dina egna brev. Försök skriv en så utförlig "dagbok" över händelserna som möjligt, och försök redogör för telefonsamtal så ordagrant som möjligt.

Det är bra om du skriver ned allt du kan komma på. Även små detaljer som kan kännas oviktiga för dig kan vara mycket viktiga för en polis.

4.4, Vilka faror finns?
Det är farligast att träffa dessa personer i Nigeria, Sydafrika, Sierra Leone, Somalia eller annat afrikanskt land. Det är också farligt att träffa dessa personer i Europeiska länder.

Stäm aldrig träff med dem! Kontakta alltid svensk polis.

Det finns ingen som blivit utsatt för våld i Sverige, av dessa bedragare, men det finns svenskar som råkat illa ut (i andra länder, se 4.5).

4.5, Har någon svensk råkat illa ut?
Ja. Under 1980-talet var det minst en svensk företagare som åkte till Nigeria för att få tillbaka sina pengar. Han råkade mycket illa ut. Några detaljer har jag för närvarande inte.

Det finns även uppgifter om att en svensk person misshandlades på Heathrow av Nigerianska bedragare. Han räddades dock av flygplatspolisen, men blev skadad.

5. Svensk polis/rättsväsende/instutioner
5.1, Vad gör svensk polis?
Inte mycket. Det finns inget fall som lett till åtal/dom i Sverige.
Svensk polis (Rikskrim) har samarbetat och samarbetar med Interpol när det gäller fall då svenskar förlorat pengar.

Det är i Sverige Finanspolisen, Rikskrim som sköter dessa ärenden, men du skall kontakta din lokala polis om du blivit lurad.

5.2, Vad gör UD (Utrikesdepartementet)?
UD agerar inte på något vis när det gäller denna bluff.
Personer på UD har sagt att de inte vill agera i den här frågan "eftersom ingen i Sverige blir lurad längre".

5.3, Vad gör Interpol/SAS/CIA/FBI/Secret Service/etc.?
En hel del!
Secret Service har en helt egen avdelning som enbart sysslar med Nigeriabluffen. Det är det allra vanligaste bedrägeriet i USA, och växer lavinartat. CIA/FBI hänvisar till Secret Service vid kontakt. Klicka här för Secret Service sida om Nigeriabreven.

Interpol arbetar med polis världen över för att få tag i bedragare.

SAS är en insatsstyrka som har agerat i Nigeria (och även på andra platser) med beväpnade razzior. Många människor har dött i sammband med dessa razzior (inklusive bedragare, offer och SAS-personer).

Är det någon fråga som du har men som inte står med på den här sidan, eller är det något svar som du inte tycker stämmer? Vänligen kontakta oss!